fiske redskap
foto PBM

Fisknät för färgning/tåla
foto Thomas Öberg

Nätdetaljer
foto Thomas Öberg

Lagning av fisknät
foto Thomas Öberg

Lagning av fisknät
foto Thomas Öberg

På vintern skulle gamla nät lagas

och nya nät och skötar bindas och bos.

Att bo nät och sköt var att fästa telnen.

Bostolen

På den Y-formade bostolen hängdes nätet

när man skulle laga det eller bo de – fästa telnarna.

Byggstolen

När man band nya nät, fäste man dem i byggstolen.

Man band nätet med tråden fäst vid nätnålen.

En byggsticka gav rätt storlek på maskorna, en bred sticka

gav större maskor, en smalare gav mindre maskor.

Att mäta nät och not

Djupet på nät (lagnen) mäts i fot – mellan 5 och 10 fot.

Djupet på skötar mäts i alnar – mellan 12 och 18 alnar.

Skötar är 100 alnar (60 meter) långa, nät är bara 50 alnar.

En maska är avståndet mellan varannan knut.

Ett varv är avståndet från en knut till den närmaste knuten.

Maskstorleken mäts ofta i varv/fot, eller varv/aln.

Telnarna

Förr gjordes över- och undertelnen av tagelrep.

På övertelnen fästes korkflöten eller näverflöten.

Vid undertelnen knöts stenar direkt eller nävertasken,

stenar i ett näverpaket.

Dobbar

Nätdobbar (nätflöten) gjordes av trä eller kork.

När man fiskade höstströmming vittjades skötarna

i mörkret – då användes lysdobbar med fotogenlampa.

6 på morgonen kom handlaren för att hämta fisken.

Tåla nät och sköt

Fiskarna band nät och skötar av bomullsgarn.

Nytt garn var alldeles vitt, och fiskade dåligt.

Därför tålade de garnet - impregnerade det

i en barklag i ett stort tålkar. 

Lagen

Fiskarna kokade albark, granbark och kottar

i vatten tills det blev en kraftig och brun lag.

I den ljumna lagen doppade de nät och skötar.

Då blev garnet brunt och skyddat mot röta.

Det var viktigt att hänga skötar och nät

på tork efter fisket, så att garnet inte ruttnade.

När skötarna blekts för mycket av solen

var det dags att tåla dem igen.

Gistvallar

Vid fiskelägena byggdes gistvallar.

Det var rader av stolpar, där skötarna

kunde hängas på tork i vinden.

Nu har vi nylonnät. De ruttnar inte.

Gistvallar behövs inte längre.

Idag finns ofta bara rösena kvar,

där stolparna var fästa i marken.

Nät (langen) eller sköt?

Nät är grunda, 6-8 fot, mest för abborre och sik.

I Piteå heter ett nät langen och flera nät langnen.

Skötar är upp till fem gånger så djupa, och finmaskiga.

De används främst för strömming och löja.

Dela den här sidan